Halt är det ju nu. Förbannat halt. Jag bytte till mina "vinterskor" som kanske inte är det absolut bästa men jag har för mig att jag hade dem förra året när snön kom, men jag insåg att de var precis lika halkiga som de jag hade innan... Och när det är så där halt ställer min kropp in sig på någon slags försvarsposition mot halkan; armarna blir stela, rumpan spänns och jag går lite som på tå. Eller så sätter jag ner hela foten på en gång. Jag känner mig som en, och ser säkert ut som en sådan, gammal tant som glömt rullatorn hemma. Kul ord det där förresten "rullator". Jag har sett att andra stavar det med O, alltså "rOllator". Så var tvungen att kolla upp det eftersom jag själv alltid sagt och stavat med U. Det visade sig att man kan använda båda stavningarna så det var ju kanske inte så himla spännande... Men nu vet jag det, och du med. Men ja, gammal tant som glömt detta fordon hemma... Det är säkert ingen vacker syn, men jag har i alla fall inte halkat på den spända rumpan på flera år. Förutom i omklädningsrummet på Friskis för ett par år sen. Det hade ju inget med snö och is att göra, men ont gjorde det. Så det är mitt tips; gå som en gamling utan rUllator så ska inga singelolyckor ske till fots. Om du inte har mer otur än mig förstås.
